Historia


Vårt nätverk uppkom från museernas eget behov att utveckla samlingsarbetet. Museerna ville öka kunskapen om vad som finns i andra museers samlingar och vad som dokumenteras i dem. 

   

TAKO-nätverkets styrgrupp år 2014. I övre raden från vänster: Hanna-Kaisa Melaranta, Teemu Ahola, Reetta Karhunkorva, Elina Kallio och Risto Hakomäki. I nedre raden från vänster: Carina Jaatinen, Johanna Lehto-Vahtera, Antti Metsänkylä, Johanna Jakomaa och Hanna Kyläniemi. Bild: Aboa Vetus & Ars Nova, 2014. 

Finländska kulturhistoriska museer hade länge haft ett behov av att utveckla hanteringen av museisamlingar och koordinering av arbetsfördelning mellan museerna. På 1980-talet inrättade Museiverket en arbetsgrupp som år 1987 lade fram en pro memoria som för första gången definierade museernas nationella arbetsfördelning inom dokumentationsarbete. Museifältet var intresserat av vägledningen, och flera museer valde för sig lämpliga teman ur uppdelningen. Arbetsfördelningen genomfördes dock slutligen inte på önskat sätt inom hela fältet. 

Utöver detta tidigare utredningsarbete har TAKO som förebild det svenska SAMDOK-nätverket som grundades år 1977. SAMDOK-nätverkets samtidsdokumentation och pooler som fokuserar på olika teman har varit modellen för TAKO-arbetet. 

TAKO-nätverket fick sin egentliga början i ett möte för landskapsmuseer och nationella specialmuseer som hölls i Finlands nationalmuseum 2009. Detta nätverk som kom till av ett praktiskt behov inledde sin verksamhet i början av 2010 som ett projekt som var finansierat av Undervisnings- och kulturministeriet och förvaltat av Finlands museiförbund. 

År 2012 tillsatte Finlands museiförbund en utredningsman för att bestämma den nationella dokumentationsarbetsfördelningen mellan de professionella kulturhistoriska museerna. Rapporten publicerades 2013. Åren 2013–2015 täckte Finlands nationalmuseums budget TAKO-nätverkets administrativa kostnader. Från och med 2016 har nätverket årligen ansökt om finansiering från Museiverkets bidrag som är riktade till innovativa museiprojekt och/eller utveckling av museernas kompetens. 

Branschen har utvecklats mycket tack vare samlingspolitiska program, gemensamma projekt för informationssystem och utveckling av verksamheten, samt nationellt nätverksarbete. Vid sidan av andra aktörer har TAKO varit starkt med i utvecklingen av museernas samlingsförvaltning och växt till en betydande aktör inom det finländska museifältet. I Undervisnings- och kulturministeriets museipolitiska program (2018) har befästandet och utvidgningen av TAKO-nätverkets verksamhet nämnts som ett konkret nationellt ändamål för utvecklingen av samlingsarbetet. 

I dag är TAKO de professionella museernas samarbetsnätverk för dokumentations- och samlingsarbete, som utvecklar och upprätthåller museernas nationella arbetsfördelning, koordinerar projekt för samtidsdokumentation samt verkar som ett professionellt diskussionsforum för museernas insamlingsarbete.